Hej. Det är jag som är pastor David Castor. Jag vill hälsa dig välkommen till min webbplats. Ta del av innehållet och lämna gärna avtryck i form av kommentarer eller på klotterplanket så att jag ser att du har varit här – det blir mycket roligare att uppdatera sidan då.
Wikirunda till Markaryd
I lördags gjorde jag en utflykt i form av en wikirunda till Markaryd. En wikirunda, i min stil, går till så att jag först kollar upp lite wikipediaartiklar i ett område eller längs en rutt som saknar eller har få bra bilder. Jag samlar ihop en lista som jag skriver ut, eventuellt med GPS-koordinater, och har sedan några mål för lite hemmaturism. Eftersom det hela görs i första hand för nöjes skull är det inte säkert att alla målen besöks (det brukar jag inte hinna) och jag kan mycket väl hitta på annat om jag får syn på något roligt.
Fyra nya bildgallerier har laddats upp i natt. Det är bilder från en vinterpromenad i Röke, från missionsföreningens årsmöte, på några kreationer av modellera som TP gjort och från snöskoteråkning med scouterna.
"Harvey och Eunice Muldock satt till vänster, på femte raden, och bad. Eunice bad att hennes skinkstek skulle lyckas. Harvey bad att den inte skulle lyckas, så att de kunde äta på restaurangen i Cartersburg. De senaste trettioåtta åren har Eunice lagat skinkstek till påsk, bara för att Harvey ljög för henne första påsken de var gifta och sa att den var underbar, när han i själva verket fick kämpa för att få ner den. Harvey tror att alla skinkstekarna är Guds straff för att han ljög."
Citatet kommer från boken "Välkommen till Harmony" ("Just Shy of Harmony") av Philip Gulley, en lånad bok som jag läst under helgerna. Det är en fyndig och varm parodi på en amerikansk kristen församling. Pastorn Sam omges av en hel drös med skenheliga fösamlingsmedlemmar och själv ser han inte att Gud alls verkar i församlingen. Tron sviktar, men det visar sig att bakom skenheligheten finns ändå en omsorg när det gäller. Det är en humoristisk bok med djup som jag gärna rekommenderar.
Nu har jag laddat upp lite bilder igen. Kolla in fliken "fotogalleri" ovan så hittar ni dels bilder från TG:s och scouternas gemensamma julavslutning i Västerkyrkan. Huvudattraktionen blev en skulpturtävling med pepparkakor. Dessutom finns ett album från en fotopromenad i stan, i första hand med bilder från Hässleholms kyrka. Några av de bilderna har använts till att illustrera Wikipediaartiklarna Jesu uppståndelse, Rosettfönster och Hässleholms kyrka.
Julnumret i EFS i Sydsveriges distriktstidning innehåller nedanstående artikel av undertecknad, den sista i en serie apologetiska artiklar.
Till Egypten eller Nasaret
Två av Bibelns evangelier, Lukas och Matteus, beskriver händelser kring Jesu födelse. Väldigt lite i berättelserna är gemensamt och de tycks till och med motsäga varandra på någon eller några punkter. Jag tänkte få dyka ner lite i frågan om vart Josef, Maria och Jesus tog vägen när de lämnade Betlehem.
Skillnad mellan Matteus och Lukas
I Matteusevangeliets andra kapitel beskrivs hur Josef och Maria efter besöket av de vise männen i hast lämnar Betlehem och reser till Egypten för att undgå Herodes den stores våldsamma hybris. Där förblir man tills Herodes dött, varpå man beger sig till Nasaret. Men Nasaret tycks vara ett andrahandsval, givet i en dröm; egentligen vill man återvända till Judeen, men vågar inte av rädsla för Herodes den stores son och efterträdare, Herodes Archelaos. I Lukasevangeliets andra kapitel å andra sidan kommer Josef och Maria från Nasaret till Betlehem och återvänder sedan med barnet till Galileen.
För att kunna nå någon som helst klarhet i det hela måste vi, åtminstone om vi inte är beredda att avfärda historiciteten i berättelserna för en enbart teologisk-symbolisk förståelse av dem, till att börja med bringa lite rätsida i kronologin. Om vi så långt som möjligt utgår från att båda berättelserna ner på rimlig detaljnivå är korrekta så bör man kunna tänka sig två huvudvarianter för när de vise männen nådde fram. Berättelsen om deras ankomst är i bibeltexten inte noggrannare daterad än att den ägde rum “när Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid.” Det står alltså inte hur långt efter hans födelse det skedde. Det finns dock åtminstone två tidsmarkörer. För det första så beslutar Herodes, när han inser att de vise männen inte kommer att återvända till honom, att döda alla pojkar i Betlehem som var upp till två år gamla. Åldern sattes utifrån vad de vise männen haft att berätta. För det andra finns Lukasevangeliets berättelse om hur Jesus när tiden var inne enligt Mose lag bars fram inför herren i Jerusalems tempel, tillfället då han möts av Symeon och Hanna. Den tid som gällde för frambärandet var fyrtio dagar efter nedkomsten (7+33, se 3 Mos 12). Det innebär alltså att Jesus befann sig i Jerusalem, och vare sig i Nasaret eller Egypten, när han var fyrtio dagar gammal. Samtidigt står det att han mellan de vise männens besök och Herodes död befann sig i Egypten.
Ett tidigt besök
Den kanske enklaste lösningen att tänka sig är att de vise männen kom ganska omgående efter födseln. Resan till Egypten kan tänkas ha tagit ungefär en vecka, vilket i så fall ger utrymme för Josef och Maria att befinna sig där i cirka två veckor innan de får veta att Herodes dött och därmed hinner tillbaka till Judeen innan det är tid för besöket i templet. I så fall går det enkelt att följa berättelsen i Lukasevangeliet som anger att de återvände till Nasaret efter frambärandet i templet.
Några möjliga invändningar finns mot denna lösning:
Det är djärvt att företa resan till Egypten så snart efter nedkomsten, men å andra sidan är ju resan påtvingad och inte självvald.
Enligt historikern Josefus dog Herodes den store vid påsk efter en månförmörkelse, vilket oftast tolkas till år 4 f.Kr. Det året inföll påsken i slutet av mars enligt vår tideräkning så om Jesus föddes cirka en månad tidigare skulle det alltså ha varit i slutet av februari. När frågan om Jesu födelsedatum behandlas anges ofta att herdar inte var ute med sina får under vintern, november till februari. Om det stämmer, vilket det i och för sig finns utrymme att ifrågasätta, befinner vi oss på gränsen för vad som kan vara rimligt utifrån att herdarna ju faktiskt var ute och vaktade sin hjord den aktuella natten
Framför allt den koptiska kyrkan anger en stor mängd heliga platser, några ganska långt upp längs Nilen, som Jesus enligt traditionen skall ha besökt under flyktperioden. Om bara några av dessa traditioner har verklighetsbakgrund så förslår tiden inte på långa vägar.
Ibland framhålls att det måste ha gått ett tag mellan födelseberättelsen i Lukasevangeliet och de vise männens besök i Matteusevangeliet eftersom Matteus skriver att österlänningarna fann Jesus i ett hus. Man menar då att Josef och Maria måste ha hunnit skaffa bättre boende sedan herdarnas besök. Det står dock inget i Lukasevangeliet om var krubban som Jesus lades i stod; det är inte orimligt att tänka sig att den stod i djurens del av ett vanligt hus (något stall talas det ju som bekant inte om i julevangeliet).
En längre vistelse i Betlehem
Den vanligaste kronologin är nog att de vise männen besökte Jesus efter hans möte med Symeon och Hanna snarare än före. Det är rimligt att tänka sig att Josef och Maria stannat en längre tid i Betlehem, både utifrån att folkräkningen (någon skattskrivning behöver det inte ha rört sig om – det är översättarnas tolkning) kan ha varit en omständig process och utifrån att Maria och barnet behövde få hämta kraft inför den långa resan. I så fall kan de vise männen egentligen ha kommit när som helst från 40 dagar efter Jesu födelse till uppemot två år därefter, den högsta åldern som Herodes räknade med att barnet kunde ha uppnått vid massakern i Betlehem. Det gör tolkningen flexibel; den kan till exempel relativt enkelt samordnas med andra beräkningar, exempelvis utifrån astrologiska funderingar.
Problemet med den här läsningen är formuleringen i Lukas 2:39 där det står “När de hade fullgjort allt som föreskrivs i Herrens lag återvände de till sin hemstad Nasaret i Gelileen”. Att Matteus och Lukas väljer att ta med helt olika händelser kring Jesu födelse är inte konstigt, men här tycks formuleringen inte lämna utrymme för att något hoppats över.
Planerad flytt till Betlehem
Det finns åtminstone ytterligare en variant på modellen med en lite längre period mellan födelse och besök.
Josef och Maria fick båda genom änglabesök veta att barnet som skulle födas var Guds utvalda. Fromma som de var visste de förmodligen att denne förväntades komma från Betlehem. Det kan alltså vara så att de för den sakens skull planerade att flytta dit. En del bibelkommentarer har menat att Josef nog redan ägde lite mark i staden och någon har funderat kring att han kanske själv var från Betlehem, men under ett antal år arbetat i eller i närheten av Nasaret. Oavsett bakgrunden förklarar flyttmodellen varför Josef och Maria begav sig ända till Betlehem för skattskrivningen i stället för att gå till närmsta större stad från Nasaret. Att det fanns några krav att man skulle bege sig till en stad där en släkting, David, levt tusen år tidigare förefaller ju inte så rimligt.
Om de planerat och inlett en flytt blir återvändandet till Nasaret i Lukas 2:39 endast ett besök och de kan sedan ha hunnit återvända till Betlehem innan de vise männen dök upp. Den här modellen skulle förklara formuleringen i Matteus 2:22–23 där det ser ut som att Josef vid hemkomsten från Egypten egentligen hade tänkt bosätta sig i Betlehem.
Ingen självklar lösning
Detaljerna och kronologin kring Jesu födelse är som synes inte självklara, men när någon menar att antingen Lukas eller Matteus i det här fallet måste ha fel så finns det gott om alternativ att fundera kring.
Här följer en artikel jag skrev i senaste numret av EFS distriktstidning Livsluft om Pannkakskyrkan.
Det bästa är gratis
Klockan är tio på kvällen. Det är fredag och folk, mest ungdomar, droppar in från olika kyrkor i Lutherska Missionshuset i Hässleholm. Det är dags för pannkakskyrkan och några personer står redan i köket och blandar smet, vispar grädde, brygger kaffe och packar sylt. Det gör man varannan fredag vid den här tiden, och dessutom vid till exempel festivaler och julskyltningar. När allt är klart sätter vi oss en stund och sjunger och ber tillsammans. Kanske är det någon som delar något uppmuntrande ord innan det är dags att gå ut på stan.
Vid elvatiden har vi kommit ut till Stortorget med alla grejor och ser fram emot några spännande timmar. Ett fällbord är rest och ett parasoll är rest, för det kräver miljökontoret. På bordet finns pannkakssmet, papperstallrikar, kaffetermosar, vispgrädde och en massa annat. Vid sidan om står grillarna där gräddningen sker. Mitt bland allt det matanknutna ligger också ett gäng biblar: Metalbibeln, Kvinnobibeln, Fotbollsbibeln med flera. De finns med för att kunna delas ut gratis om det är någon som vill ha.
Allting här är gratis: pannkakorna, kaffet, tet och biblarna. För det bästa i livet är ju inte till salu. Det bästa i livet, räddningen genom Jesus, får vi ta emot helt oförtjänt. Det är det pannkakskyrkan hoppas att människor som stannar till skall få erfara, och det brukar bli en hel del samtal. Därför är bönen viktig. Förutom bönen i missionshuset innan det hela börjar och förbön från kristna som inte ser som sin egen uppgift att stå ute på stan i natten så finns en bönestav som går runt som en stafettpinne. Den som har staven tar en paus från pannkaksvändande och samtal för att be för de möten som sker. Efter en stund får staven lämnas vidare till någon annan. Några meter ifrån serveringsbordet står en stol i glada färger. På den finns en skylt med texten “bönestol”. Den som frågar vad det är får veta att på den kan man få sätta sig om man vill att någon ur pannkakskyrkan skall be för en. Det är spännande att se ungdomar helt öppet våga sätta sig på stolen, framför kompisar mitt i
stan, för att få en liten förbön.
Ekumeniskt
Pannkakskyrkan är ekumenisk. I Hässleholm kommer ekonomin från ortens ekumeniska råd. En av ini
tiativtag
arna heter Anders Ekström och är aktiv i ELM. Han framhåller att något sånt här kan inte varje församling göra för sig, att få göra det tillsammans är något bra. Han och några till inspirerades av Pannkakskyrkan i Kristianstad och för ett par år sedan tog man idén till Hässleholm. Sedan dess har man fått engagerade från flera av stans kyrkor. Många undrar mellan tuggorna vilka Pannkakskyrkan är. Att då kunna säga att det är alla stans kyrkor tillsammans känns bra. Själv blev jag i början förvånad över hur förvånade många blir över att kyrkorna samarbetar.
På många platser
Pannkakskyrkan startades i Uppsala och där finns spindlarna i det nätverk som nu finns. I Sydsverige serveras pannkakorna förutom i Hässleholm även i Karlskrona, Kristianstad och Ängelholm. Tiderna, den ekumeniska sammansättningen och grillfabrikaten varierar, men målsättningen att nå ut till människor med evangeliet i ord och handling är densamma.
Kraftdagen här i Röke den gångna helgen ställdes in på grund av bristande intresse, men ett tjugotal personer var tillräckligt intresserade för att vi skulle göra en bantad variant med lite lerduveskytte, gemensam matlagning, samtal om bibelsyn och andakt. Nu finns några bilder upplagda i fotogalleriet.
I Dagen står det om en präst som blivit uppsagd av kyrkorådet för att han då han fungerade som stabspastor för en svensk styrka på Sicilien blev berusad på offentlig plats, iklädd uniform. Enligt kyrkorådets ordförande är det fler händelser som spelat in, men dessa redogörs inte för.
Jag tänker inte kommentera riktigheten i avskedet; det har jag alldeles för lite inblick i situationen för att kunna göra. Däremot ställer skälet till avskedet och prästens reaktion på detsamma frågor om vad det innebär att vara präst.
Enligt artikeln i Dagen är skälet till avskedet "bristande förtroende". Prästen själv förvånas och "menar att det misstag han gjorde som stabspastor inte borde påverka hans möjligheter att fortsätta som präst i Örslösa församling". Kyrkorådet tycks alltså bedöma att förtroendet för en präst påverkas av hela dennes livsföring, oavsett plats och tidpunkt. Prästen tycks å andra sidan förvåna sig över att vad som görs på annan plats, då han är anställd av annan arbetsgivare, alls påverkar situationen på hemmaplan.
Jag anar en skillnad i synsätt på prästrollen. Kyrkorådet tycks luta åt den äldre synen på prästrollen som ett kall, utan tidsbegränsningar. Prästen tycks primärt företräda en syn på prästrollen som en yrkesroll, begränsad av arbetstid och -plats. Den sistnämnda synen är en som många lyfte fram under min studietid, men som i realiteten är orealistisk och förmodligen inte ens önskvärd. Som präst (eller pastor) står man i ledarroll i en församling och man är satt att förkunna Guds ord. Om den förkunnelsen inte går ihop med det egna livet framstår man som en hycklare, och då spelar faktiskt tid och plats mycket liten roll. De som lyssnar till predikantens förkunnelse uppmuntras ju att ta till sig budskapet i sina liv. Då måste detsamma gälla för prästen. Annars brister förtroendet så som det tycks ha gjort i det här fallet. en präst eller pastor kan inte lämna etiken på arbetsplatsen, lika lite som en politiker kan stå för andra värderingar privat än i sina förtroendeuppdrag.
Med detta sagt så är det självklart att präster såväl som andra gör fel och att många av dessa fel måste förlåtas utan vidare åtgärd. Rimligheten av åtgärden i det aktuella fallet uttalar jag mig som sagt inte om.
Artikel från EFS Sydsveriges distriktstidning Livsluft:
Hur tron på en god Gud går ihop med allt ont i världen är en så vanlig frågeställning att den länge har haft sitt eget namn: “teodicéproblemet”. För många är den frågeställningen så problematisk att de menar att den utgör huvudskälet för att inte tro. Därmed är den viktig, men också så ofta diskuterad att det kanske är att slå in öppna dörrar att behandla den här. Min förhoppning är ändå att någon får lite hjälp i sina funderingar.
Problemet
Många filosofer och teologer har formulerat snarlika definitioner av Teodicéproblemet, eller “ondskans problem”. En av de tidigare är apologeten (“trosförsvararen”) Lactantius som på 300-talet gav denna definition:
“Antingen vill Gud utplåna det onda, men kan det inte. Eller så kan han det, men vill inte. Eller så varken kan eller vill han. Om han vill men inte kan är han maktlös, vilket går emot hans natur. Om han kan men inte vill är han ond, vilket också går emot hans natur. Om han varken vill eller kan är han både ond och svag och är alltså inte Gud. Men om han vill och kan, vilket är det enda som stämmer överens med vad han är, varifrån kommer då det onda och varför gör han inte slut på det?”
Lactantius formulering ställer frågan varifrån det onda kommer och varför Gud inte gör slut på det. Det är ett tydligt kristet perspektiv på frågeställningen. Andra formuleringar av problemet inkluderar slutsatsen att existensen av en allvetande, allsmäktig och god gud är logiskt omöjlig eftersom ondska förekommer. Oavsett vilken formulering man väljer så har vi ett moraliskt och logiskt problem.
Ett sätt att lösa problemet är att mena att något av Lactanius påståenden ovan inte är sant. Att Gud inte är allsmäktig är nog en ovanlig tro för en kristen. Jesus kunde ju till exempel säga i Missionsbefallningen att han fått “all makt i himlen och på jorden”. Att hävda att Gud inte är alltigenom god skulle vara ett alternativ, men det är svårt att få ihop med till exempel Psaltaren 145:17: “Rättfärdig är Herren i alla sina gärningar, kärleksfull i allt han gör”. En tredje utväg är att inget ont egentligen finns, men att vi uppfattar en del saker som onda utifrån att vi saknar Guds övergripande perspektiv. Jag anar ofta en antydan till en sådan syn när kristna människor talar om att allt som sker har en mening. Om allt som sker har ett fördolt gudomligt syfte och Gud är kärleksfull i allt han gör så måste det upplevt onda på något sätt vara gott och ondskan alltså en skimär. Men så lär inte Bibeln där det står om massor av tillfällen då människor gör det som är “ont i Herrens ögon”. Inte endast ont i människors ögon, alltså, utan ont i Herrens ögon.
Påståendena i problemformuleringen håller och frågan som ställs kvarstår alltså.
Djävulen
Bibeln talar om en fiende till Gud och det goda, en ond makt. Denna kallas bland annat djävulen, Satan och den Onde (versaliseringar enligt Bibel 2000). Det talas om att Kain som slog ihjäl sin bror “var den Ondes barn” (1 Joh 3:12), att djävulen ingav Judas att förråda Jesus (Joh 13:2) och att Satan håller människor bundna av sjukdom (Luk 13:16). En förklaring till ondskans existens är alltså att Gud inte ensam styr världen, utan att det även finns en ond kraft.
Detta räcker dock inte för att lösa det logiska problemet, för om Gud verkligen är allsmäktig så måste han kunna fördriva djävulen om han vill det som är gott. Att lägga ondskan på en personlig kraft gör ingen skillnad för dilemmat.
Fri vilja
Den lösning på ondskans problem som har starkast filosofiskt stöd presenteras redan i de första kapitlen av Bibeln. Det handlar om människans val, hennes frihet att välja det som är ont.
Den amerikanske filosofiprofessorn Alvin Plantinga strukturerar upp frivilje-argumentet genom att hävda att om det finns två i övrigt likvärdiga möjliga skapelser där den ena inkluderar varelser med fri vilja till moraliska val och den andra inte gör det, så är den förstnämnda en mer värdefull skapelse. Men om Gud ger varelser fri moralisk vilja så måste möjligheten finnas att göra onda val; därmed måste ondska finnas i en sådan värld.
I den godaste av möjliga världar måste det alltså finnas möjlighet att göra goda val. En förutsättning för att goda val skall kunna göras är att det finns reella onda alternativ. Därmed kräver en god skapelse möjligheten till ondska. Det finns de som hävdar att en allsmäktig Gud måste kunna kringgå sådana resonemang, men det är att förvänta sig en ologisk skapelse av Gud. Man kan inte förvänta sig att Guds allsmäktighet skall tillåta honom att skapa ett föremål så stort att han själv inte kan lyfta det. På samma sätt kan man inte förvänta sig att Gud skall kunna skapa människor med någorlunda fri vilja utan att tillåta dem möjligheten att välja något annat än det han bestämt.
Naturens ondska
Den fria viljan är som isolerat argument funktionellt för att förklara mänsklig ondska i en värld skapad av en god gud, men det är svårare att förklara lidande som till synes saknar mänsklig orsak. Det handlar till exempel om olyckor, naturkatastrofer och sjukdomar. En del sådant kan man förstås härleda till människors vanskötsel av skapelsen och orättvisa fördelning av världens resurser, men det räcker inte hela vägen.
Ondskan är ett gift som påverkar hela livssituationen (Ps 58:4). Redan i skapelseberättelsen klargörs det att det ultimata resultatet av ondska är död (1 Mos 2:17). Så länge människan bara gör goda val behövs, logiskt sett, ingen yttersta konsekvens av onda val. Men när onda val görs måste konsekvenserna av onda val bli möjliga. Detta sker i Bibelns syndafallsberättelse där det i domen över människan bland annat står: “förbannad skall marken vara för din skull” (1 Mos 3:17). Själva skapelsen är alltså drabbad av ondskan.
Sett i ljuset av argumentet om fri vilja kommer den tidigare tillbakavisade förklaringen utifrån djävulens existens i ett nytt läge. Bibelns beskrivningar av den onda makten, oavsett om man läser dem bokstavligt eller mer symboliskt, handlar om en ondska som är mer än en isolerad konsekvens av en specifik handling; den är en verksam kraft, en del av vår livssituation, och påverkar oss även på plan där vi inte ser direkta kopplingar till mänskliga felval. Djävulen, ondskan som uppträder i oss och kring oss, existerar trots Guds godhet, inte för att Gud inte har makt att förjaga den utan för att människor valt och väljer att låta den finnas.
Teodicéproblemet i en individualistisk demokratisk kultur
Det finns en paradox i att teodicéproblemet i det moderna, individualistiska och demokratiska samhället är ett starkt, ofta avgörande, skäl för människor att välja bort Gud. Individualismens och demokratins gemensamma idé är att människans egna val på ett avgörande sätt skall få påverka hennes livssituation. Det är intressant och möjligen förvånande att människor fostrade i en sådan kultur tycks särskilt benägna att ifrågasätta Guds existens just för att han tillåter människor att göra livsviktiga val och låter dessa få konsekvenser.
Nu finns lite nya bilder uppladdade. De är från den 15 oktober och är tagna på förmiddagens scoutsamling och kvällens UG-samling.
Med scouterna gick vi ut i skogen och plockade säsongens sista svamp. Det blev någon sopp och någon kantarell. Tidigare på morgonen hade Tomas gått en runda hemmavid och plockat lite trattkantareller så att vi hade tillräckligt mycket för att det skulle bli till några svampmackor på slutet.
UG var inne i stan och bowlade och käkade pizza. Trevligt värre, men en bowlinghall i "disco-mode" erbjuder inte särskilt enkla fotoförhållanden.
Bilderna finns i fotogalleriet – bara att klicka i menyn längst upp.
Jag har nu registrerat pastorcastor.se på Facebook-appen Networked Blogs. Poängen med det är att länkar hit automatiskt skall postas på min Facebook-profil när jag skapar ett nytt inlägg här. Just det här inlägget är bara till för att testa funktionen.
Trevligt att du hittat både hit och till Wikipedia, Ulfbert. Om du dessutom testar att skriva seriösa artiklar på Wikipedia i stället för trams så skall du få se att de blir kvar.
Det var till att börja med ett gästspel, men det är en aktiv klubb och fler besök är inte uteslutet.
Daniel
2011-09-26 22:38
Har du gått med i fotoklubben i Hässleholm, eller var det ett gästspel för att få se kor?
Jonas M
2011-09-19 01:04
Du är grym på att fota David! Som sagt så är bilden du tog inne på slottsgården enormt häftig. Egentligen borde du kntakta Örebro turistbyrå om de vill köpa bilden för en ansenlig summa..Tack för fina
I lördags gjorde jag en utflykt i form av en wikirunda till Markaryd. En wikirunda, i min stil, går till så att jag först kollar upp lite wikipediaartiklar i ett område eller längs en rutt som saknar eller har få bra bilder. Jag samlar ihop en lista som jag skriver ut, eventuellt med GPS-koordinater, och har sedan några mål för lite hemmaturism. Eftersom det hela görs i första hand för nöjes skull är det inte säkert att alla målen besöks (det brukar jag inte hinna) och jag kan mycket väl hitta på annat om jag får syn på något roligt.
Fyra nya bildgallerier har laddats upp i natt. Det är bilder från en vinterpromenad i Röke, från missionsföreningens årsmöte, på några kreationer av modellera som TP gjort och från snöskoteråkning med scouterna.
"Harvey och Eunice Muldock satt till vänster, på femte raden, och bad. Eunice bad att hennes skinkstek skulle lyckas. Harvey bad att den inte skulle lyckas, så att de kunde äta på restaurangen i Cartersburg. De senaste trettioåtta åren har Eunice lagat skinkstek till påsk, bara för att Harvey ljög för henne första påsken de var gifta och sa att den var underbar, när han i själva verket fick kämpa för att få ner den. Harvey tror att alla skinkstekarna är Guds straff för att han ljög."
Nu har jag laddat upp lite bilder igen. Kolla in fliken "fotogalleri" ovan så hittar ni dels bilder från TG:s och scouternas gemensamma julavslutning i Västerkyrkan. Huvudattraktionen blev en skulpturtävling med pepparkakor. Dessutom finns ett album från en fotopromenad i stan, i första hand med bilder från Hässleholms kyrka. Några av de bilderna har använts till att illustrera Wikipediaartiklarna
Julnumret i EFS i Sydsveriges distriktstidning innehåller nedanstående artikel av undertecknad, den sista i en serie apologetiska artiklar.
Här följer en artikel jag skrev i senaste numret av EFS distriktstidning Livsluft om Pannkakskyrkan.
Kraftdagen här i Röke den gångna helgen ställdes in på grund av bristande intresse, men ett tjugotal personer var tillräckligt intresserade för att vi skulle göra en bantad variant med lite lerduveskytte, gemensam matlagning, samtal om bibelsyn och andakt. Nu finns några bilder upplagda i fotogalleriet.
I 
Artikel från EFS Sydsveriges distriktstidning Livsluft:
Nu finns lite nya bilder uppladdade. De är från den 15 oktober och är tagna på förmiddagens scoutsamling och kvällens UG-samling.
Jag har nu registrerat pastorcastor.se på Facebook-appen Networked Blogs. Poängen med det är att länkar hit automatiskt skall postas på min Facebook-profil när jag skapar ett nytt inlägg här. Just det här inlägget är bara till för att testa funktionen.